Plattformsstrategi och modularisering (In swedish)

- Positiva effekter på lönsamhet

Många företag utnyttjar plattforms- och modulariseringsstrategier för att hantera ökade krav på alltmer kundanpassade produkter. Men ger detta verkligen positiva effekter på lönsamheten? Denna artikel visar att dessa två strategier bidrar till ökad vinstmarginal och avkastning på eget kapital så länge företaget inte befinner sig i en bransch där trycket på låga kostnader är orimligt högt.

Ökande krav på kundanpassade produkter

ta företag står inför väl kända utmaningar såsom krav på kortare produktutvecklingstider, lägre utvecklingskostnader och att samtidigt mer frekvent lansera nya produkter. Till detta kommer också ökade krav på alltmer kundanpassade och individualiserade produkter. Många av de produkter som säljs idag ger kunden en mängd olika val för att uppfylla varje kunds specifika behov. Exempel på det är t.ex. kök, där det finns en enorm mängd av val avseende storlek på skåp, typ av skåp och färg, men även möjliga kylskåp, diskmaskiner etc. Ett annat är nya bilar som kan anpassas vad gäller färg, motor, växellåda, klädsel, fälgar och däck. Allt för att en produkt skall bli exakt på det sätt som kunden vill ha den, vilket ger företaget en konkurrensfördel. Men detta leder också till att företaget får en allt större mängd av olika produkter, varianter och komponenter att hantera, vilket leder till högre kostnader både vad gäller produktutveckling och tillverkning. Även den alltmer ökade graden av globalisering bidrar till ökande krav på mer kundanpassade produkter, eftersom det finns olika lagkrav och kundkrav i olika länder som leder till en ökande variantflora som skapar komplexitet, och därmed ökande kostnader, i olika delar av företaget.

Plattformsstrategi och modularisering

Många företag har valt att använda plattforms- eller modulariseringsstrategier, eller en kombination av båda, för att hantera en ökad variantflora. Plattformsstrategin handlar om att bygga upp flera olika produkter, och varianter av dessa, på en och samma bas. Basen utgörs oftast av ett antal gemensamma komponenter, till exempel gemensamma motorer och växellådor för olika bilmodeller eller gemensam mjukvara för olika varianter av datorer eller mobiltelefoner. Genom att flera olika produkter innehåller ett antal gemensamma komponenter ökar volymen av dessa komponenter, vilket leder till positiva skalekonomiska effekter, exempelvis lägre kostnader för inköp. Den gemensamma basen, plattformen, kan också återanvändas när en ny produkt utvecklas vilket leder till att utvecklingstiden kan kortas, men även att risken i utvecklingsprojektet kan minskas då man redan vet att dessa komponenter är väl fungerande. Även modularisering bidrar till att ge företag ökade möjligheter att skapa kundanpassade produkter på ett effektivt sätt. Modularisering går ut på att dela upp en produkt i ett antal delar, moduler, som var och en innehåller ett antal olika komponenter. Mellan dessa moduler skapas sedan väl definierade och standardiserade gränssnitt i den meningen att de är samma oberoende av vilken variant av modulen som är aktuell.

“Plattformsstrategi och modularisering kan öka vinstmarginal och avkastning på eget kapital”

Gränssnitten skall sedan tydligt definiera hur de olika modulerna fungerar tillsammans med varandra. Ett exempel på ett standardiserat gränssnitt är HDMI-kontakter som gör det möjligt att koppla ihop datorer från olika tillverkare med projektorer av olika märken. Detsamma gäller möjligheten att montera på en fälg från en annan tillverkare på en ny bil. Genom modularisering kan de olika produktvarianterna därmed byggas ihop på ett effektivare sätt. De standardiserade modulgränssnitten gör det också möjligt att i större utsträckning utveckla de olika modulerna parallellt, vilket leder till kortare utvecklingstid. En modulariserad produkt blir också enklare att förändra och uppgradera, och eftersom de olika modulerna är frikopplade från varandra är det även möjligt att förändra en viss modul utan att detta påverkar de omgivande modulerna.

Det finns många exempel på företag som har implementerat plattforms- och modulariseringsstrategier. Några av de mer kända exemplen är Scanias modulsystem som de använder för att bygga upp olika varianter av lastbilar, samt Volkswagen respektive Electrolux sätt att bygga upp gemensamma plattformar för flera olika varumärken. Tidigare forskning har visat att en produktutvecklingsstrategi med fokus på plattformar och moduler kan innebära positiva ekonomiska effekter. Dock är denna tidigare forskning till stor del baserad på beskrivning av enskilda framgångsrika företag. Forskningen som undersökt om dessa positiva effekter gäller generellt är begränsad.

Positiva ekonomiska effekter

Vi genomförde nyligen en större enkätstudie för att undersöka hur företag organiserar och genomför sitt produktutvecklingsarbete. I enkäten ställdes bland annat frågor om företagens övergripande produktutvecklingsstrategier, deras produktutvecklingsprocess, men också om deras plattforms- och modulariserings-strategier. Målgruppen för studien var alla tillverkande företag i Sverige med fler än 100 anställda, och som bedriver produktutveckling. Tillverkande företag utan egen produktutveckling inkluderades alltså inte. Totalt rör det sig om cirka 330 företag, av dessa svarande närmare hälften på vår enkät, eller närmare bestämt 160 företag. Enkäten skickades till företagets produktutvecklings- eller konstruktionschef.

“En fördjupad analys visar att effekterna på de finansiella prestationerna beror på hur högt tryck på kostnadseffektivitet som råder i just den bransch där företaget är verksamt – ju högre detta tryck är, desto svagare blir sambandet mellan plattforms- och modulariseringsstrategier och de finansiella prestationerna”

Resultaten visar att plattforms- eller en modulariseringsstrategier kan förväntas ge positiva effekter för såväl räntabiliteten på eget kapital som för räntabiliteten på totalt kapital i produktutvecklande företag. En fördjupad analys visar att effekterna på de finansiella prestationerna beror på hur högt tryck på kostnadseffektivitet som råder i just den bransch där företaget är verksamt – ju högre detta tryck är, desto svagare blir sambandet mellan plattforms- och modulariseringsstrategier och de finansiella prestationerna. Via det s.k. Du Pont-sambandet (det faktum att räntabilitet på totalt kapital matematiskt sett är lika med vinstmarginal multiplicerat med kapitalomsättningshastighet) analyserades också om det är effekt på vinstmarginalen eller effekt på kapitalomsättningshastigheten som huvudsakligen gör att den positiva förväntade effekten på räntabiliteten på totalt kapital uppkommer när sådana strategier tillämpas. Det visade sig då att det inte finns någon säkerställd effekt på kapitalomsättningshastigheten, utan att det är förbättrad vinstmarginal som i princip genererar hela förändringen för räntabiliteten på totalt kapital. Vinstmarginalen ökar antingen genom ökade intäkter eller minskade kostnader, eller genom en kombination av båda. De positiva effekterna på vinstmarginal skulle kunna förklaras av att modularisering kan leda till ökade intäkter då fler kundanpassade produkter kan skapas på ett effektivt sätt. Den positiva effekten av plattformsstrategi på vinstmarginal skulle kunna förklaras av minskade kostnader då plattformsstrategin underlättar användandet av gemensamma komponenter i olika produkter samt underlättar återanvände av redan existerande komponenter när en ny produkt skall utvecklas.

Man bör notera att de nämnda effekterna är statistiskt säkerställda på gruppnivå, vilket inte betyder att de nödvändigtvis gäller för varje enskilt företag. Med andra ord är det klarlagt att företag som i högre grad använder en modulariseringsstrategi eller en plattformsstrategi i medeltal kan förvänta sig bättre utfall när det gäller räntabiliteten, i alla fall så länge det inte råder högt tryck på kostnadseffektivitet i den bransch företaget är verksamt.

Praktiska implikationer

Vad kan det bero på att vi inte kan se samma positiva finansiella effekter för företag som befinner sig i en marknad med högt kostnadseffektivitetstryck? En förklaring kan vara att i sådana förhållanden måste företag vara extremt kostnadseffektiva i sin produktutveckling genom att exempelvis jobba med standardisering på produkt- såväl som på komponentsnivå för att man skall uppnå skalekonomiska fördelar, vilket gör att man inte kan erbjuda kundanpassade produkter i en så stor utsträckning. I en sådan marknad med så högt tryck på kostnadseffektivitet kan det mycket väl vara så att det inte varken finns utrymme eller behov av kundanpassade produkter, vilket egentligen är en av de huvudsakliga drivkrafterna till att implementera en modulariseringsstrategi. Baserat på denna forskning skulle vi kunna säga att företag kan använda modulariseringstrategi som ett sätt att öka intäkterna genom att mer kundanpassade produkter kan skapas samtidigt som plattformsstrategin bidrar till att sänka kostnader genom att den underlättar användandet av gemensamma komponenter i flera olika produkter.

 



Magnus Persson

Docent på avdelningen Innovation and R&D Management, Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers.

Mail: magper@chalmers.se

 

 

Björn Lantz
Docent på avdelningen Innovation and R&D Management, Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers.

Mail: bjorn.lantz@chalmers.se

 

 


Enter a keyword and press Enter